Read Ebook: Abu-Seif by May Karl Lange Kurt Translator

Font size: 10 px 15 px 20 px 25 px 30 px 35 px

Background color: BlackWhiteGrayLight GrayDark GrayDim Gray

Text color: BlackWhiteGrayLight GrayDark GrayDim Gray

Apply/Save settings

Ebook has 2211 lines and 45590 words, and 45 pages

Translator: Axel Kerfve

Produced by: Jari Koivisto

ABU-SEIF

?ventyrsroman fr?n R?da Havet och Mekka

KARL MAY

Fullst?ndig ?vers?ttning fr?n originalupplagan av

Axel Kerfve

Kommanditbolaget Chelius & Co., Stockholm, 1913.

INNEH?LL:

F?RSTA KAPITLET.

Abu-Se?f.

"Och. Guds ?ngel, som hade g?tt framf?r Israels h?r flyttade sig nu och gick bakom dem; molnstoden, som hade g?tt framf?r dem, flyttade sig och tog plats bakom dem, och kom s? emellan egyptiernas h?r och Israels h?r; och molnet var d?r med m?rker, men till-- lika upplyste det natten. S? kunde den ena h?ren icke komma upp? den andra under hela natten.

Och Moses r?ckte ut sin hand ?ver havet; d? drev Herren undan havet genom en stark ?stanvind, som bl?ste hela natten, och han gjorde s? havet till torrt land; och vattnet kl?vs itu.

Och Israels barn gingo mitt igenom havet p? torr mark, under det att vattnet stod s?som en mur till h?ger och v?nster om dem.

Och egyptierna, alla Faraos h?star, vagnar och ryttare, f?rf?ljde dem och kommo efter dem ut till mitten av havet.

D? nu morgonv?kten var inne, blickade Herren p? egyptiernas h?r ur eldstoden och molnskyn och s?nde s? f?rvirring i egyptiernas h?r; och han l?t hjulen falla fr?n deras vagnar, s? att det blef dem sv?rt att komma fram?t. D? sade egyptierna: 'L?t oss fly f?r Israel, ty Herren strider f?r dem mot egyptierna'.

Men Herren sade till Moses: 'R?ck ut din hand ?ver havet, s? att vattnet v?nder tillbaka och kommer ?ver egyptierna, ?ver deras vagnar och ryttare.

D? r?ckte Moses ut sin hand ?ver havet, och mot morgonen v?nde havet tillbaka till sin vanliga plats, och egyptierna, som flydde, m?ttes d?rav och Herren kringstr?dde egyptierna mitt i havet.

Och vattnet som v?nde tillbaka, ?vert?ckte vagnarna och ryttarna, hela Faraos h?r, som hade kommit efter dem ut i hafvet; icke en enda av dem kom undan.

Men Israels barn gingo p? torr mark r?tt igenom havet, och vattnet stod som en mur till h?ger och till v?nster om dom.

S? fr?lste Herren p? den dagen Israel fr?n egyptiernas hand, och Israel s?g egyptierna ligga d?da p? havsstranden.

Och n?r Israel s?g, huru Herren hade bevisat sin stora makt p? egyptierna, fruktade folket Herren; och de trodde p? Herren och p? hans tj?nare Moses."

Jag m?ste t?nka p? detta st?lle i Andra Moseboken , n?r jag h?ll in min h?st i Hirons eller Hiroths dal, mot Baal Zephon, f?r att l?ta min blick glida ?ver R?da havets glittrande b?ljor. Det kom ?ven ?ver mig n?got af den fruktan, som Herren m?ste ha uppv?ckt uti israeliternas hj?rtan. Men jag k?nde inte n?gon b?van f?r detta element som dessv?rre ?nnu alltid inte ?r att lita p?, utan det kom ?ver mig n?got av denna and?ktiga st?mning av b?van, som varje troende k?nner n?r han betr?der en ort, hvilken omtalas i de bibliska historierna, k?nslan av att h?r hade den Eviges fot rastat, och h?r den Od?dliges hand h?rskat. Det var som om jag h?rde denna st?mma, som en g?ng ropat till Amrams och Jochebeths son: "Moses, Moses, kom inte n?rmare, utan drag av dig dina skor, ty den ort, d?r du nu befinner dig, ?r ett heligt land." Bakom mig l?g s?ledes Osiris och Isis land, pyramidernas och sfinxernas land uti vilket Guds egendomsfolk burit tr?ldomens ok och d?r det sammansl?pat Mokattams klippor f?r att bygga dessa underverk, som ?n i dag uppv?cka de resandes undran. I vassen uti den gamla ?rev?rdiga floden d?rborta hade konungadottern funnit den lille gosse, vars uppgift det blev, att befria ett helt folk fr?n slaveri; och ?t honom blevo givna de tio gudomliga budorden, dessa lagbud, som ?nnu efter ?rtusenden ?ro grunden f?r alla lagar och bud!

Framf?r mina f?tter glittrade don arabiska vikens b?ljor i don gl?dande solons str?lar. Dessa b?ljor hade en g?ng lyssnat till Jehova Zebaots r?st och bildat tv? murar mellan vilka s?nerna fr?n det landet Gosen funnit v?gen till friheten, under det att j?ttefolket som var deras f?rtryckare och f?rf?ljde dem i detta vatten fick ?n f?rskr?cklig underg?ng. -- Detta var ocks? samma vatten i vilket senare "Sultan Kebihr", Napoleon Bonaparte; varit n?ra att omkomma.

P? andra sidan Birket Faraun -- Faraos sj? -- s?som araberna kalla detta vatten, och d?r de b?da vattenmurarna slogo ?ver egypterna, h?jer sig Sinais klippmassa, jordens mest ber?mda berg, v?ldigt och tidstrotsande liksom de under dunder och blixt ?ver detta berg en g?ng skallande orden: "Jag ?r Herren din Gud! Du skall inga andra gudar hava f?r mig!"

Det var inte endast orten utan fast mer dess historia vars intryck jag inte kunde visa fr?n mig nu, ?ven om jag velat det. Hur ofta hade jag inte lyssnande och med ?terh?llen andedr?kt setat i kn? p? min gamla, goda, fromma farmor n?r hon f?r mig ber?ttade om v?rldens skapelse, syndafallet, Kain och Abel, syndafloden, Sodom och Gomorrah, lagens tavlor p? Sinai -- -- -- hon hade kn?ppt mina sm? h?nder, s? att jag med den tillb?rliga andakten skulle kunna efters?ga: "Du skall". -- Nu l?g hennes jordiska h?lje sedan l?nge under jorden, och jag befann mig p? denna ort som hennes ord gjort s? levande f?r mig ehuru blott hennes sj?ls ?gon sett densamma.

Jag hade s?kert ?nnu l?nge setat f?rsjunken p? min kamel i dessa tankar, om jag inte just nu f?tt h?ra min raske tj?nare Halef utbrista:

-- Hamdulillah -- pris vare Gud -- att det ?r slut med ?knen! -- Sihdi! H?r fins vatten! Stig av och tag dig ett bad alldeles som jag t?nker g?ra det.

D? framtr?dde en av de b?da beduiner, som f?ljt oss s?som v?gvisare samt lyfte varnande handen mot mig, s?gande:

-- Effendi! G?r det inte!

-- Varf?r?

-- Emedan melek el newth d?dens ?ngel, bor d?r. Den som g?r ut i detta vatten skall antingen drunkna eller f?ra med sig d?dens brodd. Varje droppe i denna sj? ?r en t?r fr?n de hundratusen sj?lar, som h?r hava g?tt ur livet emedan de velat d?da Sidna Musa -- Moses -- och hans folk. H?r skyndar varje b?t och varje skepp ?ver s? fort som m?jligt utan att rasta, ty Allah, som hebr?erna kalla Dschehuwa, Jehowa, har f?rbannat denna sj?.

-- ?r det verkligen s? att intet fartyg kan l?gga bi h?r?

Ja. -- Men jag t?nkte h?r inv?nta ett fartyg, som kunde taga mig ombord.

-- Och detta skulle kanske f?ra dig till Suez? -- Men vi skola f?ra dig dit. Du kommer dit fortare p? v?ra kameler ?n p? ett fartyg.

-- Men jag skall inte till Suez, utan till Tor.

-- D? m?ste du under alla omst?ndigheter fara, men -- h?r kan intet fartyg upptaga dig. Till?t oss att ledsaga dig ?nnu ett stycke ?t s?der, tills vi n? en ort d?r inga andar bo och d?r skepp g?rna landa f?r att upptaga dig.

-- Hur l?nge ha vi att rida dit?

-- Inte tre g?nger s? l?ng tid, som frankerna kalla en timme.

-- N?v?l! Fram?t!

F?r att uppn? D?da havet hade jag inte tagit den vanliga v?gen fr?n Kairo till Suez. Den mellan dessa b?da st?der liggande ?knen f?rtj?nar redan l?ngt f?rut inte ?kennamnet. F?rr var denna str?cka fruktad p? grund af dess fullst?ndiga vattenbrist och f?r de beduinska r?varehorder, som str?ko kring i dessa nejder. Nu ?r det n?got helt annat. Och detta var orsaken till att jag dragit mig ?t s?der. En ritt genom det inre ?delandet hade mer intresse f?r mig ?n att f?rdas p? banade v?gar. D?rf?r ville jag ocks? undvika Suez, som endast kunde bjuda mig det som jag redan sett och l?rt k?nna.

Under v?r ritt uppd?ko framf?r oss de b?da kala h?jderna Dschekehm och Da-ad, och till h?ger om oss hade vi den h?ga toppen av Dschebel Gharib, bakom oss Faraos grav. R?da havet sk?t in med en vik till v?nster och i den viken l?g ett fartyg f?r ankar.

Detta var en av dessa b?tar, som man vid R?da havet kallar sambuk. De ?ro ungef?r 20 meter l?nga och 5 meter breda och ha ett litet akterd?ck under vilket merendels ?r anbrakt en avplankning f?r h?rb?rgerandet av kaptenen och passagerare. En dylik sambuk har utom ?ror -- ty den framdrives ?ven med rodd -- tv? trekantiga segel, av vilka det ena ?r st?llt s? l?ngt fr?n det andra att det, utsp?nt av vinden, r?cker ?ver fartygets hela framdel och d?r bildar en halfcirkelformad ballong, s?som man kan se p? antika mynt och p? gamla fresker. Man kan tryggt taga f?r givet att dessa fartyg med h?nsyn till byggnad, bemanning och tackling ?n i dag f?lja samma grunder som uti den gr? forntiden och att dess nutida sj?folk bes?ker samma vikar och ankarplatser, som under den tid, d? Dionysos gjorde sitt ber?mda t?g till Indien. -- R?da havets kustfartyg ?ro vanligen byggda av ett indiskt tr?slag, som araberna kalla sadsch, och som med tiden blir s? h?rt i vatten, att man inte kan sl? in en spik i detta tr?. D? s?dant tr? inte r?tes, s? kan man f? se sambuker, som ?ro minst ett par hundra ?r gamla. Sj?farten i de arabiska vikarna ?r mycket farlig. D?rf?r seglas inte heller nattetid, utan man upps?ker en s?ker ankarplats, s? snart m?rkret ?r i ant?gande.

Den framf?r oss liggande sambuken hade just gjort detta. Den l?g f?r ankar och var dessutom fast med en tross och l?g d?r utan bemanning vid kusten. Skeppsfolket hade g?tt i land och l?grat sig vid en liten b?ck, som fl?t ut i havet. Den man, som med en viss gravitetisk h?llning tagit plats p? en matta ett stycke fr?n de ?vriga, kunde antagas vara fartygets kapten eller ?gare. och jag s?g genast, att han inte var arab utan en turk. Sambuken visade ocks? storherrens, sultanens, f?rger och bes?ttningen hade turkisk dr?kt.

Ingen af alla dessa r?rde sig ur fl?cken n?r de fingo syn p? oss. Jag red n?stan ?nda fram till den som jag antog vara bef?let, lyfte h?gra handen till br?stet och h?lsade honom med avsikt inte p? turkiska utan p? arabiska:

-- M? Gud skydda dig! ?r du detta fartygs kapten?

Han riktade p? mig en h?gdragen blick, m?nstrade mig mycket noga och en god stund innan han svarade:

-- Jag ?r densamme.

-- Varth?n ?mnar du dig med din sambuk?

-- Jag far ?ver allt.

Share on: WhatsApp @Hash Facebook Tweet