Use Dark Theme
bell notificationshomepageloginedit profile

Munafa ebook

Munafa ebook

Read Ebook: Abu-Seif by May Karl Lange Kurt Translator

More about this book

Font size:

Background color:

Text color:

Add to tbrJar First Page Next Page Prev Page

Ebook has 2211 lines and 45590 words, and 45 pages

-- Jag far ?ver allt.

Vad f?r du f?r last? -- Allt m?jligt.

-- Mottager du ?ven passagerare?

-- Det beror alldeles p?.

Detta svar var ju rent af f?rol?mpande. Jag gjorde d?rf?r ett kast med huvudet och replikerade i deltagande tonfall:

-- Du ?r en kelleh, en olycklig, ty koranen anbefaller medlidande med de troende. Jag beklagar dig?

Han betraktade mig nu b?de vredgat och med ?verraskning och sade:

-- Du beklagar mig! Och du kallar mig olycklig? Varf?r?

-- Allah har givit din tunga talandets g?va, men han har f?rstummat din sj?l. V?nd dig mot kiblah -- riktning till Mekka, f?reskriven vid b?nen -- och bed till Gud att han ?terger dig sj?lens spr?k, annars blir du en g?ng ov?rdig att komma in i paradiset.

Han skrattade f?raktligt och lade handen p? g?rdeln, i vilken han hade tv? pistoler och sade:

-- Tiga ?r b?ttre ?n illa tala. Du ?r en narr. Men wergi-baschi Muhrad Ibrahim f?redrar att tiga.

-- Wergi-baschi? Tullkontroll?r? Du ?r s?ledes en stor och ber?md man; men du b?r i alla fall ge mig svar n?r jag fr?gar dig.

-- Jas?. Du tillr?ttavisar! -- Jag ser s?ledes inte heller fel. Du ?r en arab av dschehe?ne.

Araberna av den stammen ?ro vid R?da havet k?nda som smugglare och r?vare. Tulln?ren hade f?tt f?r sig, att ?ven jag var en s?dan. Och detta var orsaken till hans mot mig visade fr?nst?tande s?tt. Och jag fr?gade honom:

-- ?r du s?ledes r?dd f?r dessa beni dschehe?ne?

-- R?dd? Muhrad Ibrahim ?r inte r?dd f?r n?gon!

Hur stolt hans ?gon ?n blixtrade vid dessa ord fanns det dock n?got i hans ansikte som kom mig att tvivla p? hans mod. Och jag sade:

-- Men om jag nu ?r en dschehe?ne?

-- S? f?r du mig ?nd? inte att bli r?dd.

-- Du har med dig tolv gemi-taifasyler -- matroser -- och ?tta tj?nare, men jag endast tre m?n. -- Men jag ?r ingen dschehe?ne, jag h?r inte ens till arabernas s?ner, utan jag kommer fr?n Aftonlandet.

-- Fr?n Aftonlandet? Du b?r likv?l en beduins kl?der och talar arabernas spr?k.

-- ?r detta f?rbjudet?

-- Nej. -- ?r du en fransman eller engelsman?

-- Jag tillh?r nemsi.

-- En nemsi! utbrast han f?raktligt. D? ?r du antingen tr?dg?rdsm?stare eller k?pman.

-- Intetdera. Jag ?r en jazmakdschi.

-- Ah! En skrivkarl! Och jag som trodde att du var en tapper beduin. En skrivare ?r ju knappt m?nniska. Han ?r en penna som dricker bl?ck. En skrivare har inget blod, inget hj?rta, inget mod, inget ...

-- H?ll! avbr?t min tj?nare Halef, som n?rmat sig.

-- Muhrad Ibrahim! Ser du hvad jag har i den h?r handen?

Halef hade stigit av kamelen och st?llde sig med sin ridpiska framf?r turken, som rynkade ?gonbrynen men svarade:

-- En piska.

-- Gott! Jag ?r Hadschi Halef Omar Ben Hadschi Albul Abbas Ibn Hadschi Dawud al Gossarah. Denne sihdi ?r Kara Ben Nemsi, som inte ens ?r r?dd f?r sj?lfva fan! -- Vi ha genomrest hela Sahara och Egypten och ha utf?rt m?nga hj?lted?d. -- Man skall tala om oss i alla kaffehus och i alla v?rdshus hela v?rlden runt. Och om du nu v?gar s?ga ett enda ord som inte behagar min herre, s? skall du f? smaka den h?r piskan om du ?n ?r aldrig s? mycket en wergi-baschi eller har ?nnu flere m?n med dig. Denna hotelse hade en utomordentlig verkan. De b?da beduinerna, som varit v?ra ledsagare hit, hade redan gripit till flykten inf?r denne wergi-baschi hotande h?llning. -- De h?llo sig i alla fall p? l?mpligt avst?nd. -- Matroserna och turkens tj?nare hade rusat upp och gripit till vapen, och tulln?ren hade med en rask r?relse sprungit upp. -- Han grep efter sin pistol. Men Halef h?ll redan mynningen av sitt vapen utaf samma slag framf?r turkens br?st i det turken ropade:

-- Grip honom!

Det goda folket beh?ll visserligen den hotande h?llningen, men ingen v?gade lyfta sin hand mot Halef.

-- Vet du vad det kan kosta att hota en wergi-baschi med piska? fr?gade turken.

-- Ja, det vet jag, svarade Halef. Att hota en wergi-baschi med piska betyder, att han ocks? skall f? smaka den, om han forts?tter att g?ra sig lika viktig mot oss, n?r vi fr?ga honom om n?got. Du ?r dessutom en storherrens slav, men jag ?r en fri arab.

Nu l?t jag min kamel b?ja kn?, steg av och tog upp mitt pass.

-- Muhrad Ibrahim, sade jag. Du ser nu, att vi ?ro lika litet r?dda f?r dig, som du f?r oss. Du har emellertid beg?tt ett mycket stort fel med att sn?sa en effendi, skymfa honom, s? mycket mer som han st?r i paschans skugga, i gi?lgeda padischahnyn.

-- I storherrens skugga, den Allah m?tte v?lsigna!

-- Men vilken menar du?

-- Mig sj?lv.

-- Du? Du ?r ju en nemtsche, allts? en giaur, en otrogen ...

-- Jas?! Du skymfar fortfarande! avbr?t jag honom.

-- Du ?r en otrogen. Och om giaurs st?r i koranen: "O, I trogne, slut ingen v?nskap med s?dana, som inte tillh?ra er religion. De upph?ra inte med att f?rf?ra eder och ?nska endast edert f?rd?rv!" -- Hur kan s?ledes en otrogen st? i storherrens skugga, vilken ?r de troendes skydd?

-- Jag k?nner dessa ord, som du nu citerat. De st? i koranens tredje sure, i Amrams sure. Men ?ppna dina ?gon och b?j dig i ?dmjukhet neder f?r padischans bjuruldu. -- H?r ?r den.

Han fattade pergamentet, tryckte det till pannan, mot ?gonen och br?stet samt bugade sig ?nda ned till jorden samt l?ste. Sedan gav han mig det ?ter.

-- Varf?r har du inte genast sagt mig att du ?r en arkadar, en sultanens skyddsling! D? hade jag inte kallat dig giaur, ehuru du ?r en otrogen. -- Var nu v?lkommen, effendi!

--Du h?lsar mig v?lkommen och skymfar mig i samma andetag f?r min tro! Vi kristna k?nna h?vlighetens lagar och g?stfriheten b?ttre ?n ni. Vi kalla inte heller er f?r otrogna, ty v?r Gud ?r densamme som eder Allah.

-- Detta kan inte vara sant. Vi hava blott en Allah. Men ni ha tre gudar; en fader, en son och en ande.

-- Vi hava likv?l bara en gud; ty fader, son och ande ?ro ett. -- Ni s?ga: "Allah il Allah! Gud ?r gud! -- " Och v?r gud s?ger: "Jag ?r en stark, ende gud." -- Er koran s?ger i den andra suren: "Han ?r den levande, den evige; honom beh?rskar aldrig s?mnen, aldrig slummern; Han ?r allt i himmel och p? jord." -- V?r heliga bibel s?ger: "Gud ?r av evighet till evighet, han har allt ?ppet och dolt f?r sina ?gon; han har skapat v?rlden, och himlen ?r hans h?nders verk."

-- ?r inte detta alldeles detsamma?

Add to tbrJar First Page Next Page Prev Page

Back to top Use Dark Theme